ÄR DU SOCKERBEROENDE?

ÄR DU SOCKERBEROENDE?

Bra kost är bland annat:

Ägg i alla former, kokta, stekta, äggröra, omelett. Helst ekologiska ägg

Fisk och skaldjur, feta fiskar som lax, makrill, strömming är suveräna. Panera inte

Kött, lamm, vilt, nöt. Skär inte bort det nyttiga fettet och välj så mycket det gå ekologiskt producerat och närproducerat. Gräsuppfött nötkött är bra för oss, djuren och naturen.

Fågel, kyckling, kalkon, grillat, stekt i ugn, i grytor.

Såser, olivolja, rapsolja (ekologisk). Dock inte färdiga med tillsatser utan hemmagjorda!  Absolut inte! fettfritt eller fettreducerat.

   Färska kryddor, citron, vitlök, heta kryddor som chili, cayennepeppar, ingefära är bra.        

  Ost, keso, grädde, cremé fraiche, yoghurt, vanlig och grekisk/turkisk, mjölk och fil.

  Välj de fetare sorterna där alla näringsämnen och det nyttiga fettet finns kvar. Smör och

  Bregott. Kokosolja, ekologisk. Nötter/frön kan du äta en näve om dagen av! Bär är ok.

 Helst ekologiska produkter och närproducerat. Grönsaker som är bra, är alla kålsorter, blomkål, brysselkål, grönkål, vitkål, samt sparris, squash, aubergine, oliver, svamp, gurka, all grönsallader, avokado, lök,spenat,  paprika och tomat.

       Välj närproducerat och efter säsong så behålls näringsämnena bättre.

UNDVIK:

Socker, sirap, godis, läsk, kakor, kaffebröd. För att inte tala om allt dolt socker som finns överallt.

Potatis, rotfrukter, pasta, bröd, spannmålsprodukter är också socker, bara i en annan form. Även i fullkornsformat. Och som skräpmat, chips, pommes frites.

Ris, majs, couscous, bulgur; är också socker. Popcorn är skräpmat.

 MARGARIN!  Är en kemisk produkt med diverse tillsatser. Här ingår även Becel och  Flytande smör&rapsolja.

 Korv och diverse charkvaror som innehåller tillsatser, bl a glutamat och socker. 

Läs på  förpackningen.

 Omega6- , matoljor som majsolja, jordnötsolja, sojaolja och solrosolja

 Frukt innehåller mycket fruktos och kan dra igång suget. Ät bär istället. 

Torkad frukt är  koncentrerat socker! Undvik.

Vad är då socker?

Jo, förutom socker så är det t ex honung, fruktsocker, mjölksocker, farin och råsocker. Även andra raffinerade produkter som vitt vetemjöl, och vitt ris omvandlas av kroppen till socker och ger samma effekt. Det handlar om ämnen som snabbt ökar din blodsockernivå.

Raffinerade kolhydrater, som ger en snabb energipåslag. Inte minst  lightprodukter ersätter ofta fettet med socker, risstärkelse eller andra raffinerade kolhydrater som vitt mjöl eller pasta.

Ända upp till 75 procent av oss har en medfödd ärftlig känslighet för raffinerat socker, dvs vid intag av sockerhaltig föda svänger blodsockret kraftigt. En fjärdedel av dessa är extremt känsliga. 
För sockerkänsliga kan socker i alla former, raffinerat vitt mjöl och pasta vara lika beroendeframkallande som kokain eller heroin. Börjar man äta kan man inte sluta, kroppens längtar efter mer. 

Humörsvängningar

Sockerkänsliga kan vara både under-, normal- och överviktiga. De kan vara matmissbrukare men behöver inte vara det. Att vara sockerkänslig innebär att ha ett starkt sug efter fel slags mat, som i sin tur leder till kraftiga humörsvängningar och låga energinivåer. Ena stunden kan hon ha depressioner och/eller aggressioner, vara våldsam, oförutsägbar, glömsk och impulsiv, eller ha kort stubin, vara virrig och ofokuserad och prata mycket och fort. Humöret kan snabbt ändras och man kan bli kreativ, klarsynt, charmig, energisk, lekfull och kärleksfull. Inte lätt att leva med en sådan person!

Socker påverkar signalsubstanserna

Socker och andra snabba kolhydrater, liksom även alkohol, påverkar kroppens egna signalsubstanser, som gör att vi mår bra och känner oss tillfreds. Är man genetiskt lagd åt det hållet blir lyckoeffekten av sockret extra kraftig, men klingar av snabbare, det vill säga, energin rasar och du vill ha mer. Annars kan man drabbas av abstinens i form av humörsvängningar och rastlöshet. När man då äter mer kolhydrater känner man sig tillfälligt bättre, men blodsockernivåerna åker upp och ner.

Snabba kolhydrater – hög insulinnivå

Mjöl och pasta består av snabba kolhydrater, som i magen omvandlas till kroppens eget bränsle glukos - precis som sockret. Två och en halv deciliter pasta ger samma effekt som tio rågade teskedar rent socker. 
När kroppen försöker kompensera sig för sockertillförseln producerar den mer insulin. Detta tvingar fram en hög insulinnivå, som i sin tur leder till att insulinmottagarna på kroppens celler gör sig mindre känsliga för insulin, vilket resulterar i lägre fettförbränning. Även om maten innehåller mindre fett än normalt, blir det oftare kvar i bilringarna runt midjan. 
Vid stora svängningar i hjärnans näringstillförsel – hjärnan kan inte lagra sitt bränsle, glukos – stiger också halten av stresshormonet cortisol. Detta skapar ännu mer obalans. 

Blodsocker- och hormonsvängningar

 

Kombinationen av svängande blodsocker, låg halt av betaendorfin – som bland annat styr självkänslan – och låg halt av "må-bra-hormonet" serotonin får oss att må både fysiskt och psykiskt dåligt. 

Hjärnans belöningssystem

Det fysiska beroendet skapas i hjärnans belöningssystem och fungerar på exakt samma sätt vare sig drogen utgörs av socker, nikotin, alkohol, tabletter, eller till och med olika handlingar som shopping, risktagande, spel, arbete mm. 

 Dopamin - glädjemolekylen

Drogerna påverkar många olika signalsubstanser. Några av de vanligaste är serotonin, betaendorfin och adrenalin. Men det ämne som gör oss beroende - åtminstone tyder de senaste årens forskningsupptäckter på det - är dopamin. 
Dopamin är hjärnans glädjemolekyl, det ämne som gör att vi mår bra och livet leker. Om vi äter när vi är hungriga, söker värme när vi är frusna, går på toaletten när vi är nödiga eller uppfyller något annat av vår kropps elementära behov, då belönar vi oss själva med en dos dopamin. När vi löst en svår uppgift på jobbet, köpt något vi behöver till ett bra pris eller lagat något trasigt hemma känner vi tillfredsställelse. Dopamin bildas. Samt när vi lever i bra relationer med människor, när vi tar hand om våra barn eller när vi upplever ett andligt möte - då är dopaminet också inblandat. Det ger oss glädje och tillfredsställelse. 

Ett gift för kroppen

Om effekterna på hjärnan är lika för alla slags missbruk, så kan effekterna på kroppen ta sig de mest olika uttryck för olika slags missbruk. Men att sockret är skadligt på många olika sätt råder det ingen tvekan om .

Listan visar en rad skadeverkningar på kroppen som Dr Nancy Appleton funnit att man i högre eller mindre grad kan koppla till sockrets negativa effekter: 
Socker kan försvaga immunförsvaret ,kan irritera mineralbalansen i kroppen, kan orsaka hyperaktivitet, oro, sjuklighet och koncentrationssvårigheter hos vissa barn.
Socker kan orsaka dåsighet och nedsatt aktivitet hos vissa barn, kan påverka barnens betyg i negativ riktning, kan bidra till en höjning av triglycerinnivåerna, bidrar till sämre motstånd mot infektioner av bakterier, kan orsaka njurskador, kan orsaka krombrist , kan orsaka kopparbrist,  hindrar kroppen från att ta upp kalcium och magnesium, kan leda till cancer i brösten, underlivet, prostatan och ändtarmen, kan orsaka cancer i tjocktarmen, särskilt hos kvinnor , kan vara en riskfaktor för cancer i gallblåsan, kan ge felaktigt fasteblodsocker 
Socker kan försämra synen,  ger förhöjd insulinnivå, vilket kan leda till förträngningar i artärer. kan orsaka hypoglycemi (för lågt blodsocker), kan orsaka sur mage, kan öka adrenalinnivån hos barn, försämrar förmåga att uppta socker är vanlig hos folk med tarmsjukdomar, kan påskynda åldrandet och orsaka rynkor och grått hår, ger försämrad tandstatus, orsakar övervikt och fetma .,Högt sockerintag ökar risken för Crohn´s sjukdom och sår i tarmväggen, kan orsaka inflammerad mag-tarmkanal , kan orsaka ledbesvär 
Socker kan orsaka astma,  kan orsaka candidiasis (svamp) (överväxt av Candida Albicans i mag-tarmkanalen) ,kan leda till gallsten, kan leda till njursten, kan orsaka kärlkramp, kan orsaka blindtarmsinflammation,  kan förvärra symptomen på multipel skleros (MS), kan indirekt orsaka hemorrojder, kan orsaka åderbråck,

Känsligheten för socker förstärks hos kvinnor som äter p-piller, Socker kan leda till tandlossning, kan bidra till benskörhet, bidrar till sur saliv, kan leda till nedsatt insulinkänslighet, kan hämma tillväxthormon,  höjer kolesterolhalten, kan höja det systoliska blodtrycket,  kan ändra proteinstrukturen så att proteinupptagningen hämmas 
Socker orsakar födoämnesallergier, bidrar till uppkomsten av diabetes, kan leda till blodförgiftning vid graviditet,  kan bidra till eksem hos barn, kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar 
Socker kan förändra DNA-strukturen,  kan orsaka grå starr, kan orsaka lungemfysem,  
kan orsaka åderförkalkning, kan orsaka bildande av fria radikaler i blodbanan, sänker enzymernas förmåga att fungera, försämrar vävnadernas elasticitet, kan få leverceller att delas, vilket ökar leverns storlek, kan öka fettmängden i levern,  förstorar njuren och kan orsaka sjukliga förändringar i den, kan överbelasta och skada bukspottkörteln, leder till vätskeansamlingar i kroppen, kan orsaka förstoppning,  kan orsaka närsynthet, kan skada kapillärväggarna, kan göra att akillessenan blir skör, kan orsaka huvudvärk, inklusive migrän 
Socker kan orsaka försvagade delta-, alfa- och thetavågor i hjärnan, vilket kan försämra förmågan att tänka klart, kan orsaka depression, kan öka insulinutsöndringen hos människor som äter sockerrik mat jämfört med dem som har en kost med mindre socker. Socker ökar jäsningsprocessen i grovtarmens bakterieflora, kan orsaka hormonobalans, ökar blodplättarnas koaguleringsförmåga, vilket leder till blodproppar,

Om socker vore en ny substans som lanserades idag som tillsats i livsmedel, skulle den omedelbart totalförbjudas!

Detta är en sammanställning med information från bland annat Anna Skipper och Bitten Johnsson.

http://www.bittensaddiction.com/info/lankar.html

Tips på massor av länkar där du kan hitta mer information.

Källor: Brown, R.L., Leonard., T., Saunders, L.A., & Papasouliotis, O. (1997).
 A two-item screening test for alcohol and other drug problems. Journal of Family Practice, 44, (2), 151-160 
Hoffmann, N.G. & Harrisson, P.A. (1995). SUDDS-IV; Substance Use Disorders Diagnostic Schedule . St. Paul, MN: New Standards, Inc. 
Hoffmann, N.G. (1995). TAAD: Triage Assessment for Addictive Disorders . St. Paul,MN: New Standards, Inc.