MILJÖGIFTIGA TUNGMETALLET I BARNMAT

1.   Miljögiftiga tungmetaller i barnmat

 

 

Året har börjat med en allvarlig rapport från Testfakta (se nedan), där man påvisat betydande halter av tungmetallerna Arsenik, Kadmium och Bly i barnmat.

 

Kadmiumhalt i vete

För ett år sedan undersökte organisationen Ren Åker Ren Mat innehållet av kadmium i vetemjöl. Det var stor spridning där och de lägsta halterna kunde påvisas i mjöl från Italien, Danmark och från Västgötaslätten. Fullkornsmjöl från Lantmännen hade den högsta halten av kadmium, men även det cancerframkallande miljögiftet PAH kunde påvisas.

  Även Testfakta undersökte under 2012 svenskt vetemjöl och fann ungefär samma kadmiumhalter som Ren Åker Ren Mat. I mitt förra nyhetsbrev berättade jag att det s k ”tolererbara intaget” av ett miljögift är vetenskapligt baserat, medan ”gränsvärdet” är anpassat till de verkliga halterna, ekonomi m m. (kallas politiska faktorer). Därför kan intag av ett livsmedel, där halten av ett miljögift ”ligger under gränsvärdet” ändå leda till att det ”tolererbara intaget” överskrids, i synnerhet för små barn och andra känsliga grupper.

 

Just ”gränsvärdet” för kadmium i mjöl är så högt utformat, att små barn som äter hemtillverkad välling eller gröt sannolikt överskrider sina tolererbara intag med råge. När Lantmännens spannmålsprodukter (Kungsörenen, Axa, Nord Mills m fl) kritiserades hänvisade en ansvarig inom företaget att halten i fullkornsmjöl underskred ett eget utformat ”gränsvärde” vid 80 mikrogram kadmium per kilo.

 

Men det ”tolererbara intaget” för kadmium ligger vid 2,5 mikrogram kadmium per kilo kroppsvikt och vecka eller 0,35 mikrogram per dag och kilo kroppsvikt.

 

Knappt en portion per dag med mjöl från Lantmännen

Då skall ett barn som väger 7 kilo inte ha ett större intag än 2,5 mikrogram kadmium per dag. En portion välling, cirka 2 deciliter, innehåller cirka 30 gram mjöl. Om kadmiumhalten i mjölet ligger strax under Lantmännens ”eget” gränsvärde vid 80 mikrogram per kilo innehåller vällingportionen cirka 2,5 mikrogram kadmium. Barnet kan knappt äta en portion av detta mjöl från Lantmännen per dag innan det tolererbara intaget överskrids. Då har inte bidraget från vattnet och annan mat räknats in.

 

Observera att barnmatstillverkarna tycks leta fram råvara med betydligt lägre kadmiumhalt. I tabellen nedan ser vi att en portion av den undersökta barnmaten innehåller cirka 0,5 mikrogram kadmium, väsentligt lägre än hemgjord vällning på mjölet från Lantmännen.

 

Tungmetaller har oavbrutet ökat i svensk åkermark – största tillskottet per hektar kommer från slammet

 

Varför är halterna av miljöfarliga tungmetaller så höga i barnmat och andra livsmedel? Därför att det inte finns någon myndighet som orkar sätta stopp för detta. Under förra århundradet har mängder av tungmetaller tillförts åkermarken, en tillförsel som fortsätter idag trots att vi är i en allvarlig återvändsgränd när det gäller våra barns och vår egen hälsa. Metallerna har kommit i större och mindre omfattning med slam, konstgödsel, luftnedfall, kalk, rötrester och t o m i liten omfattning genom förslitning av jordbruksredskap.

 

Slam är den i särklass mest tungmetallförorenade gödseln. Om vi begränsar oss till arsenik, kadmium och bly så finns i Naturvårdsverkets Rapport 5148 en jämförelse mellan slam och den vanligaste konstgödseln NPK. Det gäller hur mycket av dessa tungmetaller som tillförs till en hektar när man tillför 22 kilo fosfor:

 

Tungmetall                        Slam             Konstgödsel                     Luftnedfall

Kadmium                            1 gram           0,03 gram                            0,39 gram.

Arsenik                               3,8 gram        0,34 gram                            1,8 gram.

Bly                                      30 gram         0,24 gram                            17 gram.

 

Slammet tillför cirka 30 ggr mer kadmium, cirka 10 ggr mer arsenik och cirka 100 ggr mer bly än konstgödsel.

Men ungefär hälften av fosforn i slam är hårt bunden till fällningskemikalier och man behöver lägga på dubbelt så mycket slam för att få en jämförbar fosforgiva. Det innebär att:

 

Slammet tillför cirka 60 ggr mer kadmium, cirka 20 ggr mer arsenik och cirka 200 ggr mer bly än konstgödsel vid samma verksamma fosforgiva.

 

I Rapport 5148 anges också hur mycket kadmium, arsenik och bly som tas upp från åkern och finns i vetespannmål. I en skörd på 6,5 ton vete per hektar finns:

 

Tungmetall                   Tillförs med slam         Bortförs med    Tillförsel större

                                        och luftnedfall              skörden            än bortförsel                      

Kadmium                          1,39 gram                        0,21 gram                 7 ggr                             

Arsenik                               5,6 gram                       0,19 gram               30 ggr

Bly                                      47 gram                       0,044 gram            100 ggr  

 

Om man summerar innehållet av metaller i slam från alla våra svenska reningsverk under ett år, finns där cirka 20 000 ton metaller, inklusive järn och aluminium! Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket medger: "Vi anser att slam är ett avfall. Det uppstår i en reningsprocess och det finns ett kvittblivningsintresse."

 

Våra livsmedelsråvaror odlas på slamspridd åker

Våra olika varumärken kan påstå att deras råvaror inte tas från åkrar som tagit emot slam. Men detta är oriktigt. Inom slamspridningen har man hittat på ett begrepp – ”karens” – vilken innebär att det är bara under just det år när man sprider slam som åkern räknas som slamförorenad. Men om slam spridits några år tidigare räknas inte detta, trots att miljögifter som kadmium, arsenik, bly osv är beständiga grundämnen som ligger kvar i långa tider. Även andra organiska miljögifter är mycket beständiga, exempelvis perfluorerade ämnen. I och med att det varje år alltid är någon åker som tar emot slam för första gången, blir det successivt en allt större del av den svenska åkerarealen som tagit emot slam.

  Dessvärre tillämpar även KRAV denna destruktiva ”karens”-politik. Under 2012 uppdagades hur en KRAV-gård hade så höga kadmiumhalter i sin köttproduktion att gränsvärdena överskreds och köttet inte fick säljas. Det visade sig att en tidigare ägare av marken hade spridit slam.

Det finns ett enkelt sätt för oss att bryta våra små barns färd allt djupare ner i tungmetallträsket – att avbryta all slamspridning.

 

Kretsloppsförgiftning

Det säger sig självt att en fortgående tillförsel av en långt större mängd av miljöfarliga tungmetaller än det som förs bort, leder till alltmer förorenade åkrar och alltmer förorenad barnmat och annan livsmedelsråvara. Att gömma detta missförhållande bakom begrepp som ”kretslopp” och ”växtnäringsåterföring” är moraliskt förkastligt och slamspridningen måste snarast upphöra. Naturskyddsföreningen, Läkare för miljön m fl kräver detta. Biträdande professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola, Göran Petersson kallar slamspridningen träffande för ”kretsloppsförgiftning”,

 

Småbarnsföräldrar och andra livsmedelskonsumenter måste ingripa  

Jag har i flera brev under 2012 meddelat att det är dags för oss konsumenter att ingripa mot tillförseln av miljögifter till vår livsmedelsproduktion. Organisationen Ren Åker Ren Mat är än så länge i kontakt med en rad branscher och varumärken inom livsmedelssektorn. Detta väntas vara avslutat i början av februari. Är inte slamspridningen avbruten då, så ska vi tillsammans genom påverkan och val av varumärken nå fram till en svensk livsmedelsproduktion utan medveten och planerad tillförsel av miljögifter. Observera att i Schweiz och Holland sprider man inte längre slam.                   

 

 

 

 

 

 

Gröt är populärt bland små barn, men flera produkter innehåller skadliga tungmetaller. Foto: Shutterstock.

Tungmetallerna kvar i barnens gröt och välling

Testfaktas laboratorieanalys visar på fortsatt höga halter av tungmetaller i barngröt och välling. För en av de testade grötprodukterna räcker det med tre portioner om dagen för att komma upp i blynivåer som kan påverka hjärnans utveckling.

Publicerat: 11 januari 2013

 

För två år sedan slog svenska forskare larm om höga halter av bland annat arsenik, kadmium och bly i grötprodukter för barn. När Testfakta nu analyserar 14 olika gröt- och vällingsorter från svenska butikshyllor visar det sig att de giftiga ämnena finns kvar.

– Några av produkterna har olämpligt höga halter, säger Lars Barregård, professor i miljömedicin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Mest oroad är han över blyhalten i den mjölkfria vällingen och den mjölkfria äppelgröten från EnaGo.

I studier på barn har forskare observerat lägre IQ redan vid måttligt höga blyhalter. Utifrån det rekommenderar EU:s livsmedelsmyndighet EFSA ett intag på under 0.5 mikrogram bly per kilo kroppsvikt och dag för gravida och barn.

För ett barn på åtta kilo som äter av gröten från EnaGo räcker det med tre portioner om dagen för att barnet ska få i sig en blydos som ligger över den nivån, som alltså kan påverka hjärnans utveckling. Fyra portioner av vällingen ger en dos i samma nivå.

– Jag skulle inte välja den vällingen. Och jag tycker inte att spädbarn ska äta mer än en portion per dag av gröten. Blyintaget har som mest betydelse just under den period som hjärnan utvecklas, säger Lars Barregård.

Han understryker samtidigt att dagens barn får i sig mycket mindre bly än gårdagens.

– Mina barnbarn får varje dag i sig en tredjedel av den dos bly jag själv fick som barn.

 

EnaGo:s vd Kristina Kallur är förvånad över att deras produkter innehåller högre halter tungmetaller än de andra som undersökts.

- Vi kontrollerar själva kontinuerligt att alla riktlinjer som finns följs. Men nu måste vi fortsätta söka alternativa råvaror. Det är en enorm utmaning att hitta ingredienser som både fungerar ur allergisynpunkt och samtidigt inte innehåller tungmetaller.

Förutom bly ger vällingen från EnaGo och några av Sempers produkter ett högt intag av arsenik. Vid tre portioner hamnar intaget över de rekommendationer som finns för vuxna, om man ser till hur gränsvärdet för arsenik i dricksvatten räknats fram.

– Man kan inte jämföra barnmat med dricksvatten. Vi har länge efterfrågat särskilda gränsvärden för barnmat hos Livsmedelsverket. Samtidigt försöker vi själva begränsa tungmetaller i våra råvaror och arbetar med att hitta rismjöl som innehåller ännu lägre halter av just arsenik, säger Malin Westling, kommunikationschef på Semper.

Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket, är inte förvånad över de värden som uppmätts i Testfaktas analys eftersom tidigare studier gett liknande resultat.

– Men jag tycker inte att det är okej, vi ska inte behöva ha sådana här ämnen i barnmaten. Halterna måste ner.

 

Om tre portioner gröt om dagen kan innehålla så mycket bly att det kan påverka hjärnans utveckling – är det tillåtet att sälja sådana produkter?

– Ja. Även om intaget kan hamna över EFSA:s riktmärken för hur mycket man kan äta per kilo kroppsvikt så överskrider tillverkaren inget gränsvärde här.

 

Hur ska man tänka som småbarnsförälder? Vågar man ge sitt barn gröt och välling?

– Jag tycker inte man behöver välja bort det, men man bör inte ge barnet mer än tre portioner gröt eller välling per dag utan se till att variera kosten. Man kan också byta märke då och då för att minska risken för att fastna vid en produkt som har alltför höga halter, säger Emma Halldin Ankarberg.

Av: Lotta Hedin

 

Om testet

På uppdrag av Testfakta har ALS Scandinavia AB:s laboratorium i Luleå analyserat innehållet i 14 olika välling- och grötprodukter för barn.

Analys har skett enligt EPA- metoder (modifierade) 200.8 (ICP-SMS)

Produkterna inhandlades från olika livsmedelsbutiker i Stockholm och Göteborg under november och december månad.

Laboratoriet mätte innehållet av ämnena arsenik, kadmium, bly och kvicksilver.

Analyserna gjordes av produkterna i outspädd form, alltså av pulvret.

Utifrån de spädningsanvisningar som finns angivna på paketen har Testfakta tillsammans med laboratoriet sedan räknat fram vad värdena blir per kilo utspädd produkt och portion.

Eventuella metaller i dricksvattnet har inte räknats in i redovisningen av värdena för den utspädda produkten.

Fakta om tungmetaller i gröt och välling

Nya gränsvärden på gång

På EU nivå pågår ett arbete med att sätta nya gränsvärden för både arsenik, bly och kadmium i barnmat. Svenska Livsmedelsverket genomför just nu en egen större studie av metaller i barngröt och välling. Den studien kommer sen bli ett av underlagen i arbetet med att sätta de nya EU: gemensamma gränsvärdena.

Att halterna av bly, arsenik och kadmium ofta är höga i gröt- och vällingprodukter beror på att spannmål och ris har lätt för att ta upp metaller ur jorden. Mjölkfria produkter som innehåller högre andel av de ingredienserna kan därför innehålla högre metallhalter.

Källa: Emma Halldin Ankarberg, Livsmedelsverket

Bly

Kan orsaka skador på nervsystemet och påverka hjärnans utveckling.

Särskilt när hjärnan utvecklas hos foster och små barn är känsligheten för bly stor. I studier på barn har man observerat lägre IQ redan vid måttligt höga blodblyhalter. Utifrån det rekommenderar EFSA ett intag på under 0.5 mikrogram bly per kilo kroppsvikt och dag för gravida och barn.

Arsenik

Finns naturligt i berggrunden, jorden och ibland grundvattnet. Mycket höga doser kan ge akut förgiftning. Lägre doser under lång tid ökar risken för cancer.

Det finns två olika typer av arsenik – organisk och oorganisk, där den oorganiska är den farliga sorten.

Testfaktas analys visar inte vilken sorts arsenik produkterna innehåller, men professor Lars Barregård uppskattar att hälften är av den farliga sorten. Normalt ligger halten oorganisk arsenik på mellan 20 – 80 procent av den totala arsenikmängden.

Det finns idag inget gränsvärde för arsenik i barmat.

För arsenik har EFSA heller inte fastställt något specifikt tolerabelt dagsintag, men utgår man från hur gränsvärdet för arsenik i dricksvatten räknats fram i Sverige skulle det motsvara ett riktvärde för en vuxen på 0,3 mikrogram oorganisk arsenik per kilo kroppsvikt och dag.

Kadmium

Är ett metalliskt grundämne som finns naturligt i jorden, och som också tillförs åkermarken genom luftföroreningar och användning av handelsgödsel eller slam.

För mycket kadmium under en längre tid kan orsaka skador på njurarna. Studier tyder också på ett samband mellan kadmiumexponering och benskörhet.

EFSA har fastställt ett tolerabelt veckointag av kadmium på 2.5 mikrogram per kilo kroppsvikt. Det innebär 0,36 mikrogram per kg kroppsvikt/dag

 

Fakta

 

__________________________________________________________________

 

Denna artikel har jag helt kopierat av Gunnar Lindgrens nyhetsbrev.

Viktig information för alla småbarnsförädraroch oss andra också.